Haute Couture

Haute couture

Haute couture är så väl en form av sömnad som en typ av certifiering i modevärlden. Det är den typ av sömnad som anses vara allra svårast och det är inte vem som helst som får kalla sig haute couturist. Man måste uppfylla vissa krav för att utses till detta, till exempel måste man ha en ateljé i Paris med minst 15 anställda och skräddarsy plagg för privata köpare. Ett plagg som är haute couture är till största delen handsytt och det är måttsytt efter dess bärare. När ett plagg av denna typ visas upp på en catwalk kan den som är sugen, och har några hundratusen kronor över, beställa ett likadant och då få det måttsytt efter sig själv.

Haute couture – historia och kriterier

Haute couture är franska och betyder ”hög sömnad” – och det är precis vad det är, alltså sömnad på hög nivå. Faktiskt anses denna exklusiva form av sömnad vara den allra högsta nivån av konstskicklighet inom sömnad. Haute couture som koncept grundades av den brittiske modeskaparen Charles Frederick Worth i mitten på 1800-talet. Worth jobbade sig upp från en simpel anställning som hjälpreda på ett textilföretag i London, till att ha sitt egna modehus i Paris där han bland annat sydde klänningar åt Napoleon III’s fru. Han blev berömd för sina exklusiva tyger, sin känsla för detaljer och den enorma vikt han la vid passform. Många kvinnor reste ända från USA för att köpa hans plagg. Vissa av kläderna finns idag bevarade på museum.

Haute couture – sömnad på hög nivå

För att ett plagg ska anses vara haute couture måste det för det första vara sytt till största delen för hand. Det ska vara så liten inblandning som möjligt av symaskin vid tillverkandet av plagget. Detta bidrar även till att designen kan ta sig otroliga former, med veck och volym som inte vore möjligt vid maskinsömnad. För det andra måste plagget vara sytt vid ett haute couture-hus. För att få den benämningen måste modehuset godkännas av en speciell avdelning inom industridepartementet i Frankrike och de godkänner bara modehus som bland annat har en ateljé i Paris med minst 15 anställda, som visar både vår- och höstkollektion i Paris och som skräddarsyr plagg för privata köpare.

Haute couture-hus då och nu

I dagsläget finns inga svenska haute couture-hus, men det har funnits totalt tre stycken historiskt sett. Augusta Lundin ägde ett av dessa. Hon föddes 1840 och när hon var som störst hade hon 160 sömmerskor under sig. Hon har kallats Sveriges första modeskapare och gjorde årligen resor till Paris. Hon sydde bland annat åt kungahuset och Selma Lagerlöf. Ett annat haute cotoure-hus i Sverige var Märthaskolan, som var så väl ett modehus som en sömnadsskola där bland annat Prinsessan Margaretha utbildat sig i klädsömnad. Det tredje och sista modehuset som sytt haute couture i Sverige var NK:s franska damskrädderi. Alla dessa modehus var aktiva under 1800- och 1900-talet, sedan dess har inget svenskt modehus uppfyllt kriterierna.

Det finns i dagsläget 19 modehus som gör haute couture och den allra största delen av dessa är franska. I listan över godkända modehus finns välkända namn som Christian Dior, Givenchy, Jean Paul Gaultier och Chanel. Bland de utländska finns bland annat Armani, Valentino och Versace. Liksom i fotboll är det även i mode mycket Frankrike och mycket Italien. Men en nykomling inom haute couture kommer faktiskt från Nederländerna och det är modehuset Viktor & Rolf. Annars är det inte någon rusning för att få bli ett haute couture-hus: det är väldigt dyrt och svårt att hitta kunder som har råd att köpa de extremt exklusiva plaggen. Det är kort sagt en väldigt nischad marknad som kräver rejält startkapital och därför är det mest riktigt stora märken som tar sig råd att bli haute couture-hus.

Haute couture – mer konst än kläder

Haute couture var betydligt större vid 1900-talets början än vad det är nu. Antalet modehus har minskat konstant, dock var det största tappet då konfektionsindustrin tog fart rejält. Idag är det ett utlopp för designers kreativitet, det är en blank canvas där de kan måla precis vad de vill. Men det är inte bara en kreativ explosion som sker i ett haute couture-plagg, det är också ett stycke historia som förs vidare, eftersom man använder många sömnadstekniker som är unika för just haute couture och som annars skulle dött ut. På detta sätt lever sömnaden som hantverk vidare.

Vanliga människor kommer aldrig ha råd med haute couture och det är en del av premissen. Däremot kan alla ta del av dessa fantastiska kreationer via foton från modevisningar. Om man ser på denna sömnadsgenre som en typ av konst istället för en typ av mode blir det plötsligt mer lättillgängligt. Det behöver inte passa allas plånböcker, däremot kan det fortfarande väcka nyfikenhet och kreativitet hos många.